Den övergripande arkitekturens struktur

De beskrivningssätt som presenteras i den här handboken representerar god praxis. Ibruktagningen av praxis samt förenhetligande av beskrivningssätten

• främjar interoperabiliteten
• förbättrar samarbetet mellan organisationerna.

Det är viktigt att välja lämpliga beskrivningar för din organisation som förtydligar planeringshelheten och förbättrar intressentgruppernas ömsesidiga förståelse.

Digital säkerhet, liksom säkerhet som helhet, är en del av organisationens övergripande arkitektur. Säkerhetsmiljön och riktlinjer som hänför sig till säkerhet i organisationen kan ställa betydande ramvillkor och krav på såväl den övergripande arkitekturen som arkitekturen för enskilda lösningar.

Verksamhetsarkitekturen är en del av den övergripande arkitekturen som omfattar de funktionella strukturerna och relationerna mellan dem.

Verksamhetsarkitekturen beskriver organisationens verksamhet och tjänster samt tillhörande processer och kopplingar till andra aspekter av den övergripande arkitekturen och stöder bland annat den funktionella interoperabiliteten. Verksamhetsarkitekturen styr ofta också andra arkitekturaspekter, även i fråga om informationssäkerhetsåtgärder.

Affärsverksamhetsarkitektur i ordlistan för övergripande arkitektur (sanastot.suomi.fi)Öppnas i ett nytt fönster.

Informationsarkitektur är en del av den övergripande arkitekturen som omfattar de uppgifter som organisationen behandlar; bland annat informationstillgångar, datamodeller och datalager samt deras inbördes relationer på olika noggrannhetsnivåer.

Informationsarkitekturen stöder bland annat semantisk interoperabilitet. 

I informationsarkitekturen ska man också beakta klassificeringen av information med tanke på informationssäkerheten och dataskyddet, som å andra sidan också starkt definierar hur informationen ska skyddas även med tanke på andra arkitekturaspekter. Till exempel är identifiering av informationsflöden och risker i anslutning till dem viktigt med tanke på genomförandet av dataskyddet.

Informationsarkitektur i ordlistan för övergripande arkitektur (sanastot.suomi.fi)Öppnas i ett nytt fönster.

Applikationsarkitekturen beskriver organisationens centrala datasystem (bland annat applikationer) och deras inbördes relationer och egenskaper och stöder samtidigt den strukturella interoperabiliteten.

Applikationsarkitekturens kopplingar till andra arkitekturaspekter beskriver bland annat vilken verksamhet, vilka datalager och vilken teknologi informationssystemen anknyter till.

Inom applikationsarkitektur ska man dessutom beakta bland annat de datasäkerhets- och dataskyddskrav som ställs på systemen och de uppgifter som behandlas i dem samt kontinuitetsplaner som grundar sig på hur kritiska systemen är under normala förhållanden och undantagsförhållanden.

Applikationsarkitektur i ordlistan för övergripande arkitektur (sanastot.suomi.fi)Öppnas i ett nytt fönster.

Teknologiarkitekturen är en del av den övergripande arkitekturen som omfattar teknologierna och deras funktion. 

Teknologiarkitekturen beskriver organisationens teknologiska infrastruktur och val av teknologier. I teknologiarkitekturen beskrivs organisationens ICT-infrastruktur och strukturer på så vis att helheten på bästa möjliga sätt stöder organisationens mål och andra arkitekturaspekter. 

Datasäkerheten och dataskyddet styr också starkt valen av teknologi med tanke på risker och möjligheter. Teknologin som organisationen väljer kan till exempel i sig innehålla egenskaper som främjar informationssäkerheten eller ställa ramvillkor för behandlingen av vissa uppgifter.

Teknologiarkitektur i ordlistan för övergripande arkitektur (sanastot.suomi.fi)Öppnas i ett nytt fönster.

Arkitekturvisionen är en beskrivning av organisationens målbild som definierar hur man önskar att organisationen utvecklas i framtiden.

Den fungerar som en strategisk riktlinje som styr utvecklingen av organisationens verksamhet och arkitektur mot långsiktiga mål. Arkitekturvisionen förenar organisationens mål och lösningar i verksamhetsmiljön och ger en helhetsbild av hur olika delområden, såsom verksamhet, datasystem, datalager och teknologier, kommer att fungera tillsammans på ett effektivt sätt.

Strategikartan sammanfattar de aspekter som är centrala med tanke på verkställandet av organisationens strategi.

Den hjälper till att gestalta hur olika strategiska mål, åtgärder och resurser hänger ihop och främjar genomförandet av helhetsstrategin. I strategikartan presenteras ofta olika perspektiv, såsom ekonomisk prestationsförmåga, kundnöjdhet, interna processer och lärande, som alla stöder uppnåendet av de strategiska målen.

Strategikartan hjälper organisationen att kombinera verksamhetsstrategin och den övergripande arkitekturen genom att hjälpa till att identifiera och visualisera hur olika delområden, såsom verksamhetsprocesser, datasystem och teknologier, stöder de strategiska målen. Dessutom fungerar strategikartan som ett kommunikationsmedel för intressentgrupperna som hjälper till att kommunicera kopplingen mellan strategin och den övergripande arkitekturen.

Med förmågor avses ofta organisationens förmåga att utföra vissa funktioner eller uppnå vissa syften.

Förmåga kan omfatta kompetens, processer, teknologi, kunskapskapital, beslutsförmåga och resurser som behövs för att utföra en viss uppgift effektivt.

Förmågor är en väsentlig del av planeringen och analysen av den övergripande arkitekturen. Med hjälp av den övergripande arkitekturen kan man kartlägga vilka förmågor organisationen har och hur de stöder verksamhetens mål samt vilka förmågor som behöver utvecklas eller vilka helt nya förmågor som behövs för att stödja verksamheten.

Med arkitekturriktlinjer avses principer, regler och riktlinjer som styr utvecklandet och upprätthållandet av organisationens övergripande arkitektur.

Riktlinjerna definierar hur organisationens verksamhet, information, datalager, applikationer och teknologier ska planeras och genomföras så att de stöder organisationens strategiska mål och möjliggör en effektiv verksamhet.

Arkitekturriktlinjerna bidrar till att säkerställa att arbetet med att utveckla arkitekturen följer organisationens strategi. Dessutom säkerställer riktlinjerna att organisationen utvecklar och använder sina resurser på ett konsekvent och effektivt sätt. De bidrar till att minska riskerna, öka interoperabiliteten och enhetligheten mellan olika delar av organisationen och intressentgrupper. Samtidigt stöder de organisationens förmåga att anpassa sig till förändringar.

Observera att det inte lönar sig för organisationen att skapa en omfattande och komplicerad samling riktlinjer. Det lönar sig hellre att koncentrera sig på att endast definiera de få kritiska riktlinjer som har störst inverkan på genomförandet av strategin och en målinriktad hantering av den övergripande arkitekturen.

Kritiska riktlinjer kan gälla till exempel

• interoperabilitet
• principer för val av teknologier
• stöd för kritiska tjänster och verksamheten
• digital säkerhet.

Riktlinjerna är viktiga och hur nyttiga de är beror på hur väl de har planerats och genomförts. Genom att hålla sig till de allra viktigaste riktlinjerna, hålla dem tydliga och flexibla samt säkerställa regelbunden granskning och uppdatering, förblir organisationens riktlinjer praktiska och styr organisationens verksamhet.