Processer för övergripande arkitektur

Ledningen ska fastställa mål och förväntningar för den övergripande arkitekturen som styr utvecklingen och genomförandet av processerna.

Ledningen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att utveckla och upprätthålla den övergripande arkitekturen, såsom budget och personal.

Ledningen ska fungera som ”sponsor” för den övergripande arkitekturen och erbjuda kontinuerligt stöd och uppmuntran på alla nivåer i organisationen för att förstå den övergripande arkitekturens betydelse och främja dess användning.

Ledningen ska följa upp och utvärdera framstegen i processen för övergripande arkitektur för att säkerställa att de är effektiva och att eventuella problem kan lösas i tid.

Varje fas genomförs som ett eget projekt, varvid man får en tydlig struktur, tidtabeller och mål för utvecklingen av den övergripande arkitekturen. Denna modell lämpar sig bäst för omfattande utvecklingshelheter inom arkitekturen, såsom program och projekt.

Faserna genomförs i flera återkommande cykler, varvid utvecklingen är mer flexibel och möjliggör kontinuerlig förbättring. Denna modell lämpar sig för en dynamisk miljö och passar organisationer som utnyttjar smidiga metoder.

Det strategiska arkitekturteamet leder helheten, men ansvaret för genomförandet har fördelats mellan olika enheter, grupper eller team. Denna modell lämpar sig i synnerhet för stora organisationer där enheterna administrerar sina egna helheter.

Alla faser uppdateras kontinuerligt utan separata projekt, som en del av den dagliga verksamheten. Denna modell lämpar sig för mogna organisationer där utvecklingen av arkitekturen har etablerats som en del av den normala verksamhetsmodellen.

Kombinerar flera tillvägagångssätt. Till exempel fastställs målbilden som ett projekt medan genomförandet och uppföljningen genomförs som en smidig eller kontinuerlig funktion. Denna modell ger flexibilitet och anpassar sig till behoven i de olika faserna.

Ledningen ansvarar för att fördela ansvaren för arkitekturen i organisationen och för att följa upp lägesbilden för arkitekturutvecklingen. Arkitekturstyrningen genomförs genom ledningens beslut. Centrala uppgifter är bland annat: 

• strategisk styrning av arkitekturen 
• godkännande av arkitekturprinciperna 
• riktlinjer för de referensarkitekturer som används i arkitekturarbetet 
• godkännande av styrningsmodellen för arkitektur 
• uppgifter på grov nivå i anslutning till den övergripande arkitekturen och godkännande av deras resultat 

Tjänste- och produktägarna upprätthåller beskrivningarna av produkter/tjänster/system och för in denna information liksom det ekonomiska perspektivet i arkitekturplaneringen. 

Arkitekternas beteckningar och arbetsuppgifternas innehåll varierar beroende på organisation. I vissa fall kan övergripande arkitekten sköta många olika uppgifter inom olika arkitekturroller, i andra fall finns det arkitekter som specialiserat sig på olika delområden inom arkitekturen. Bland annat följande beteckningar är vanliga: 

• Huvudarkitekten ansvarar för helheten (ÖA-funktionen) och arkitekturkommunikationen, är även kommunikationsexperter behövs. Huvudarkitekten bör vara nära ledningen i organisationsstrukturen. Övergripande arkitekten ansvarar för att beskriva den övergripande arkitekturen på ÖA-nivå samt för att den är i linje med de strategiska målen. Ansvarsfördelningen mellan huvudarkitekten och övergripande arkitekten kan variera organisationsspecifikt. Det kan finnas en huvudarkitekt som också är övergripande arkitekt och representerar alla aspekter. En typisk etablerad modell är att huvudarkitekten är övergripande arkitekt.  
  
• Affärsverksamhetsarkitekten ser till att behoven inom det egna ansvarsområdet lyfts fram i enlighet med processerna och metoderna för den övergripande arkitekturen och stöder den övriga ICT-personalen i utvecklingsarbetet. Affärsverksamhetsarkitekten ansvarar för att beskriva och utveckla organisationens verksamhet, processer och förmågor. Rollen säkerställer att förändringarna i verksamheten är i linje med strategin och att de är konsekvent kopplade till informations-, applikations- och teknologiarkitekturerna. 
  
• Lösningsarkitekten ansvarar för en enskild lösning eller helhet som ska utvecklas och dess arkitektur på alla nivåer och ur alla perspektiv (verksamhet, information, applikationer, teknologi). Rollen säkerställer att lösningen är förenlig med riktlinjerna för den övergripande arkitekturen och uppfyller de fastställda funktionella och tekniska kraven. 
  
• Servicearkitekten ansvarar för servicehelheternas struktur, servicekedjor, gränssnitt och livscykelhantering i enlighet med principerna för den övergripande arkitekturen. Rollen säkerställer att tjänsterna är användarorienterade, tydliga och interoperabla samt stöder organisationens strategiska och operativa mål. Servicearkitekten kan också arbeta som servicedesigner, varvid ansvarsområdet omfattar att fördjupa användarförståelsen i tjänsterna, planera kundstigar och tjänsteupplevelsen samt utveckla tjänsterna tillsammans med intressegrupperna. Då fungerar servicedesignen som ett sätt att konkretisera riktlinjerna för arkitekturen och säkerställa att tjänstelösningarna fungerar i praktiken och motsvarar användarnas behov. 
  
• Informationsarkitekten ansvarar för att definiera datastrukturer, begrepp, datamodeller och dataflöden samt för informationens interoperabilitet. Rollen säkerställer att informationen stöder verksamheten, analyser och rapportering samt är i enlighet med överenskomna standarder och riktlinjer.
   
• Applikationsarkitekten ansvarar för applikationshelhetens struktur, integrationer och beroenden mellan applikationerna. Applikationsarkitekten säkerställer att applikationerna stöder tjänsterna och processerna samt följer arkitekturriktlinjerna och de tekniska principerna. 
  
• Informationssäkerhetsarkitekten ansvarar för att utveckla organisationens informationssäkerhet tillsammans med den informationssäkerhetsansvariga och dataskyddsombudet.
   
• Teknologi- eller infrastrukturarkitekten ansvarar för teknologi- och infrastrukturlösningarna som en helhet, riktlinjer och livscykelhantering. Rollen fokuserar ofta på linjearbete, såsom underhåll, övervakning och utveckling av teknologier, och innehåller vanligtvis mindre projektarbete. Uppgiften kan skötas av en konsult, men också myndighetens ansvar. 
  
• Den kvalitets- och utvecklingsansvariga för den övergripande arkitekturen ansvarar för förenlighet med metoden. 

Den instans som ansvarar för den övergripande arkitekturen ser också till att experter på digital säkerhet engageras i de olika processerna i arbetet. Roller som ansvarar för den digitala säkerheten, såsom datasäkerhetschef, datasäkerhetsarkitekt och dataskyddsombud, ska inkluderas i alla skeden av processen enligt sina egna ansvars- och kompetensområden.  

Informationssäkerhetschefen ansvarar för informationssäkerhetsarkitekturen. Informationssäkerhetsexperterna beskriver och upprätthåller informationssäkerhetsarkitekturen. I arkitekturplaneringen fastställer de krav i anslutning till informationssäkerhet. Likaså utnyttjar de beskrivningarna av den övergripande arkitekturen när de bedömer informationssäkerheten.  

Dataskyddsombudet och andra dataskyddsexperter fungerar som experter vid definitionen av arkitekturen och granskar att dataskyddskraven uppfylls i olika skeden av utvecklingen. De utnyttjar också beskrivningarna av den övergripande arkitekturen vid bedömningen av dataskyddet. De har en nyckelroll i definitionen av informationshanteringsmodellens datalager och informationsmaterial, eftersom grunden för och tolkningarna av dem kommer från dataskyddsregleringen (GDPR).

De experter som ansvarar för informationshanteringsmodellen (IHM) ansvarar för den del av informationshanteringsmodellen som avser informationshanteringen och underhållet av den. Informationshanteringsmodellen är en del av den övergripande arkitekturen, men har ett annat användningsändamål. 

Informationshanteringsexperterna ansvarar för livscykelhanteringen av informationsmaterial och producerar innehåll särskilt för informationsarkitekturen (bl.a. informationsstyrningsplan, arkivbildningsplan, uppgiftsklassificering och andra beskrivningar av datalager/informationsmaterial). De har en nyckelroll i definitionen av informationshanteringsmodellens datalager och informationsmaterial, eftersom grunden för och tolkningarna av dem kommer från informationshanteringslagen och arkivlagstiftningen.